nervöst skall

En blogg som främst handlar om Kingpin och Sansa, lydnad och viltspår

Tillbaks

Kategori: Allmänt

Jag började tänka på den här bloggen igen för ett tag sedan så jag tog mig en titt och läste några av mina gamla inlägg, måste säga att jag blev rätt imponerad av mig själv! Samtidigt så visade det så tydligt hur jag har fullkomligt förfallit sedan jag skrev dem. De senaste åren har varit en rejäl svacka för mig, jag har varken tagit hand om mig själv eller hundarna som jag borde. Jag skäms otroligt mycket över hur jag har tvingat hundarna att leva på sistone. De älskar mig över allt annat och accepterar det liv jag ger dem så länge de får vara vid min sida. Men acceptans är inte samma sak som välmående, det är tydligt att de inte levt det liv som dom förtjänar och mår bra av på ett tag nu.
 
"Småhundar är skälliga, ouppfostrade, otrevliga, bitska", så låter många gånger fördomarna om små hundar. Dessa fördomar var jag tidigare väldigt negativ till och ledsen över, MEN! Mina hundar är nu otroligt skälliga, de beter sig som riktiga svin vid många tillfällen och Sansa är extremt bitsk. Mina hundar ÄR dessa fördomar. Det är tydligt varför de är så här nu, det är absolut inte deras fel utan helt och hållet mitt. De är ostimulerade, uttråkade hundar som tar till allt för att få ut frustration och energi. Det gör ont i hjärtat när jag ser dem så här, och när jag läser om hur aktiva och lyckliga vi en gång var. Jag kan ärligt säga att den tiden som jag var aktiv hundägare var den lyckligaste i mitt liv, och nu ska jag tillbaks dit! Nu ska mina hundar bli lyckliga, nöjda och stimulerade igen!
 
/Johanna

Ångest

Kategori: Jag

Jag vet inte om detta är min dag eller inte.
Jag menar,
är det något positivt eller negativt när man upptäcker att man har totalt förfallit?
Man måste ju upptäcka det för att kunna ändra på det.
Det känns som att jag väckts helt oväntat från en dröm.
Jag förstår helt plötsligt att jag inte äns har tagit hand om hundarna ordentligt.
Hur har jag kunnat missa allt?
Vart har jag varit?
 
Ångesten och paniken är inte trevlig,
men det är väl ett måste för att förstå.
För att vakna.
När jag tänker tillbaka på veckorna som varit så är dom bara tomma.
 
Jag som trodde att jag var frisk nu.
Att jag var normal.
Som jag ibland önskat att jag inte vore det.
Att jag hade nått att skylla på.
 
Nu vill jag bara tillbaks till verkligheten.
Fast inte den här ångest fyllda, skrämande verkligheten.
Utan till den jag var i.
Den som jag tappa bort för en tid sen.
 
Jag vet inte när jag lämnade den.
Men jag vill tillbaks nu.
 
 
Kännde att jag behövde få ur mig känslorna, men visste inte riktigt var. Så det fick bli här. Just nu är jag bara vilse. Det vänder nog snart! Bara jag inte försvinner in i den tomma drömmen igen.
Måste få upp ordentliga rutiner, gällande allt i mitt liv. Matlagning, städning, skolan och så hundarna förstås. Mamma ska hjälpa mig, hon har förståelse även om hon nog inte riktigt förstår fullt ut, utan bara till en viss del. Hon hjälper!
 
Nu ska allt bli bra igen, nu när jag vet att det är fel!
 
/Johanna
 

Funderingar kring film

Kategori: Film

Hollywood behöver verkligen mig! Någon måste verkligen se till att bättra sluten på filmerna. För mig är slutet på filmen bland det viktigaste, kanske till och med det viktigaste. Det kan verkligen göra eller förstöra hela filmen. En kass film med ett bra slut = sevärd, en bra film med ett kasst slut = not so much....
 
Såg ikväll på "Pitch Black" (The Chronicles of Riddick, Vin Diesel), oj vad dom bädda för ett bra slut! Men sen så sabbar dom det förstås, som så många andra. Visst det hade kunnat vara mycket värre, vilket jag började oroa mig för där ett tag, men som filmen hade höjts med "mitt" slut!
 
 
Frågar ni mig så ska hjälten dö i slutet. Självklart finns det undantag, om filmen är baserad på en verklig händelse tillexempel så ska ju hjälten helst överleva. I "Pitch Black" va heller inte det perfekta slutet att hjälten skulle dö (om man nu kan kalla Riddick för hjälten), detta pågrund av uppbyggnaden mot slutet samt att det finns fler filmer som utspelar sig efter denna. Men regeln bör vara "hjälten dör". Sen får gärna skurkarna vinna lite mer. Det behöver inte vara så att dom vinner "allt" i slutändan, men under filmens gång, rejäla vinster menar jag då. Sen behövs det fler filmer där skurken tar hem hela matchen också, kan finnas en hjälte ändå bara att denne inte lyckades lika bra som andra.
 
Ett exempel, för att ni kanske ska förstå lite bättre hur jag menar. Filmen "I Am Legend" (Will Smith) finns med två olika slut. Versionen som visades på bio är helt klart ett bra/godkännt slut. Förstärker filmen och huvudkaraktären (hjälten). Det alternativa slutet däremot...... Helt katastrofalt! om ni frågar mig. Förstör hela filmen och allt som tidigare hänt och känts. Med det slutet så tittar jag aldrig mer på den filmen kan jag säga.
 
 
Har inte skrivit ut hur sluten är ifall att nån av er som läser blir sugen på att se nån av filmerna. "Pitch Black" är väl ingen höjdare direkt, men gillar man sci-fi så kan den vara sevärd. Jag kunde uppskatta den, inklusive alla brister. Helt ok slut också. "I Am Legend" är helt klart en bra och sevärd film. Om man gillar zombies och sånt dåra. Men se den för allt i världen i bio-versionen, slutet i den andra är enligt mig bara tragiskt och dit klistrat på nått udda sätt.
 
/Johanna
Bilderna tagna från imdb.com

veka jag

Kategori: Jag

Usch vad vek jag är.... Gömde godis åt hundarna och jag kan verkligen inte låta bli att hjälpa Sansa. Men bara liiiite! Hon är ju så liten och försvarslös, Pin är ju värsta bulldozern, hur ska Sansa kunna få "sin del" av godiset??? Jag måste skärpa mig, vet. Men det är så svårt hon är ju sååååååååå söt. Hon hittar ju själv det har jag ju märkt, men jag hejar ju liksom lite på henne i jakten. Oj vad snäll jag är mot Pin då >.<
 
Ska försöka skärpa mig! Hon kan lika bra som Pin!
 
Fast hon är ju så mycket sötare än honom.....
 
/Johanna
 

Lite om jag!

Kategori: Jag

Tänkte jag skulle skriva och presentera mig och pojkarna lite. Börjar med äldst^^.
Jag heter Johanna och är 21 år gammal. Född och uppvuxen i Uppsala men är numer bosatt i Luleå. Pluggar Internationell Ekonomi vid Luleå Tekniska Universitet, andra året. Min stora passion i livet är, och har alltid varit djur! Det tog mig hela 6 månader(!) innan jag skaffade mitt första djur efter att ha flyttat hemifrån, underbara Tyko. Jag är smått politik intresserad och röstade i riksdagsvalet på Folkpartiet. Vore det val imorgon så skulle jag rösta på dom igen! Jag tittar gärna på Science-fiction filmer och serier, men läser helst fantasy. Det va lite om mig, fyller kanske på när jag har tråkigt någon gång^^.
/Johanna