Little Miss Kastrerad
Kategori: Allmänt
Jag kommer inte ihåg hur mycket jag har skrivit kring kastrering här på bloggen, men för ganska exakt ett år sedan så "sprättes" Sansa upp och blev av med livmodern. Folk kanske kan tycka att det va lite konstigt att kastrera tiken istället för hanen då det är en betydligt större operation men det finns flera anledningar till att det blev Sansa och inte Pin;
För det första så va det i stort sätt ett måste att kastrera en av dem. Detta eftersom att de är kullsyskon som bor tillsammans 24/7 alla dagar på året, valpar mellan dessa skulle va en katastrof minst sagt! :s
Sansa är väldigt liten för att vara en papillon, hennes storlek skulle (enligt uppfödare och veterinär) göra en dräktighet och naturlig födsel extra riskfylld för henne. Hon ska alltså absolut inte få valpar!
Sansa löper (löpte) otroligt ofta, ungefär var tredje månad, alltså fyra gånger per år. Med täta löp så ökar risken för livmoderscancer, veterinärer rekommenderar därför tikar med täta löp att kastreras. Jag fick även höra av en veterinär att kroppen börjar jobba ungefär en månad innan det faktiska löpet, och att den sedan jobbar i ungefär en månad efter. Detta skulle alltså innebära att kroppen hos en tik som löper var tredje månad i stort aldrig får en paus att återhämta sig vilket sliter på kroppen.
Kastrering av tik garanterar inga fler löp med allt vad det innebär. Att kastrera en hane garanterar inte att hanhunden slutar reagera på löptikar och stressar upp sig. Pin blir otroligt stressad och har det jobbigt när Sansa löper, vilket vi alla tre nu slipper.
Pin är och har alltid varit en osäker hund. Kastrering kan många gånger leda till att en osäker hund blir ännu mer osäker, något jag absolut inte vill ska hända! Eftersom kastrerade hanhundar dessutom luktar "konstigt" så behandlas de inte sällan annorlunda av andra hundar vilket jag också är orolig över kan öka Pins osäkerhet.
Så nu är alltså lilla damen ofertil och vi slipper allt vad löp innebär!
Operationen gick fantastiskt bra, jag hade knappt tid att oroa mig innan hon va klar och vaken : ) Snittet va litet och jättefint i hoppsytt, knappt att det syntes alls! Bilden här under är tagen bara fyra dagar efter operationen!
Att hålla henne stilla och vilandes va inte lätt dock. Den här lilla damen börja hoppa upp i soffor och springa i trappor redan samma dag som hon opererades >< Jag fick vaka henne som en hök för att stoppa henne från att hoppa ner från soffan eller rusa ner för trappen som en galning. Som tur är så höll stygnen trots att jag misslyckades många gånger. Såret läkte jättefint utan några som helst problem med infektion eller liknande!
Det ända negativa som har kommit efter kastreringen är viktökning, en rejäl och snabb viktökning från 1,9kg till 2,5kg. Att förlora vikt visa sig vara svårare än att lägga på den, speciellt när man är så söt och något av en mästare på att tigga gott. Hennes aptit är mycket större nu vilket är både negativt och positivt (hon är mer lättmotiverad vid träning). Jag ska jobba hårt för att få ner henne i vikt igen, siktar på 2,1kg så får vi se hur hon är i hullet då och om hon behöver gå ner ytterligare.
/Johanna
