Idag har vi hållt igång kan jag lova! Först va vi iväg på en liten play-date på isen. Blev inte så mycket "play" för papp-monstrena dock, dom andra hundarna va för stora och buffliga. Det va förutom Pin och Sansa; två aussies (Alice och Nalle), en stor blandras (Dobby), en sibbe och en samojed. Man såg verkligen på Pin att han ville, men han vågade sig inte riktigt ut på slagfältet =P Mycket bra träning för Sansa också som är osäker kring framförallt stora hundar, hon fatta dock inte vitsen i det hela tror jag.
Efter play-daten så tog vi en promenad på isen med Kristina och hennes hundar (de som är nämnda med namn ovan). Jag lassa över kameran också så Kristina tog en massa bilder på samtliga hundar, se nedan.
Totalt så va vi ute på isen i 3 timmar.
Men inte va vi klara här inte....
Hem en snabbis och ladda upp bilder, hann inte med så mycket mer, sen iväg igen. Buss till Hundhuset denna gång där jag skulle hjälpa till med fikat. Föreläsning om hundens anatomi, kring utställning. Hundarna fick passivitetsträna, samt socialträna kring en massa människor och ett gäng hundar. Hundarna känner dom sedan tidigare så inga problem där. Föreläsningen höll på i 5 timmar. Sen va det bara buss hem, och nu sitter jag här framför datorn medans vovvarna sover som stockar. Oj så trötta dom blev idag, med all förståelse.
Imorrn ska vi iväg till Hundhuset igen för dag två i föreläsningen (sista). Börjar kl. 10 och vi ska vara där en halvtimma innan, den håller sedan på fram till 16. Passivitets- och socialträning igen alltså^^. Direkt efter föreläsning ska sedan jag och Sansa debutera i kurssammanhang, tillsammans dåra jag har tidigare gått valpkurs med Pin. Vet inte om Sansa har gått kurs innan. Det är i alla fall en vardagslydnadskurs som hålls utav en vän till mig, det ska blir askul verkligen! Så nyttigt för mig och Sansa också, Pin får fortsätta med passivitetsträningen.
Här kommer några bilder från idag, Kristina är fotograf.
Nu har vi varit hos veterinären för hälsoundersökning. Det gick jättebra och båda vovvarna skötte sig exemplariskt! Pin har verkligen utvecklats och blivit en helt annan hund, en mycket säkrare och stabilare hund, jag är sååå stolt över min pojke.
Så till resultatet;
patella grad 0
öga ua
på båda!
Detta är förklaring på graderna gällande patella:
Grad 0 = Normal
Grad 1 = Patella kan luxeras manuellt men återgår spontant till normalt läge.
Grad 2 = Patella kan lätt luxeras antingen manuellt eller spontant och kan förbli luxerad.
Ua kring ögonen står för "utan anmärkning", eller normal.
Dom är alltså helt friska och fria från de ärftliga sjukdomarna som finns inom rasen!
Aveln är nog som jag skrev i tidigare inlägg inget alternativ ändå. Jag ska kolla upp det lite mer och höra mig runt, men jag är inställd på att det är helt kört.
Det är så skönt att veta, och att allt är som det ska. Nu kan vi köra på i fullgas utan några hinder! Fast idag blir det vila då hundarna fortfarande har utvidgade pupiller efter ögondropparna, men vi är så trötta alla tre ändå ;)
Har jag skrämt iväg er med alla deppiga inlägg på sistone >.< Bjuder på ett par bilder denna gång.
I helgen ska jag iväg på en Kursledarutbildning på Piteå Brukshundsklubb. Vovvarna ska med men kommer inte att delta så det blir miljö- och passivitetsträning för dom. - Hundhuset
Nu ska vi börja få upp rutiner! En vanlig dag ska numer innehålla; en promenad på 1h+, lydnadspass på ~10min, promenad på 30min+ samt ytterligare ett pass med mentalaktivering på ~10min. Det får bli vårat "skelett". Sen ska vi träffa och träna/promenera med andra hundar minst 2 ggr i veckan. Nu kan jag börja ta vovvarna till Hundhuset igen efter kennelhostan så det är lätt fixat om ingen har tid att träffa oss i övrigt.
Vi börjar så här så får vi utveckla det ytterligare i framtiden. När snön försvinner så kommer vi ju bland annat kunna ge oss på viltspår igen, det skulle jag gärna vilja göra minst en gång i veckan. När vädret blir varmare och bättre kommer även övrig aktivering komma igång mer.
Ni får gärna berätta lite om hur era rutiner ser ut, eller om ni har tips på hur jag kan få till mina bra!
Såg idag på Hunddata att vovvarnas ena kullbror har diagnostiserats med patella grad 2 (medialt). Väldigt tråkigt! Det är ju ett problem inom rasen som tros vara ärftligt. Man vet inte än hur det nedärvs, men flera gener är antagligen inblandade. Vad jag har förstått så krävs det dubbel uppsättning av generna för att patella ska visa sig, alltså är det nått som borde finnas hos både deras mamma och pappa, detta trotts att båda har grad 0.
Har misstänkt att Pin kan ha petella ett tag nu, då han ibland hoppar med höger bakben i luften. Tidigare verkade det som att han försökte klia sig samtidigt som han sprang, men nu börjar jag fundera över det. Med tanke på brorsans resultat så känns chansen rätt hög för att Pin skulle ha det också.
Har bokat tid för båda vovvarna att kolla knäna samt ögonlysas (deras bror fick ua på ögonlysningen!) nästa torsdag. Jag kommer gå in med förväntningen om att Pin har minst patella grad 2, då blir jag förhoppningsvis inte negativt överraskad.
Jag som hade förhoppningar om att använda han till avel då jag anser att han har väldigt mycket att bidra med till rasen. Hade så gärna behållt en valp efter honom också. Känns som att en dröm slagits i kras idag.
Oavsett resultat på Pin så är avel i stort helt uteslutet nu;
"Det vi alla säkert kan vara överens om är att hundens anatomiska utformning styrs av gener, vilket innebär att patellaluxation är ärftligt. I och med detta ska hundar med denna effekt absolut inte användas i avel. Friska syskon bör paras sparsamt, dessa bär på samma anlag utan att vara direkt påverkade."
Har inte pratat nått med uppfödaren, men om jag förstått hela genetiken rätt så bör ju inte deras pappa användas nå mer i avel då han är bärare av anlagen till patella. Deras mamma har fått maxantalet kullar så hon är redan borttagen ur avel. Det dumma är att hennes sista kull va samma kombination som mina, alltså samma pappa också. Får se hur det blir med den valpen, hon är tilltänkt avelstik. Kan ha förstått det hela fel så vet inte om detta är de korrekta stegen att ta för att motverka sjukdomen inom rasen. Bara lite mina tankar kring det.
Nått helt ofattbart har precis hänt. Mitt framför mina ögon såg jag hur Sansa försökte mörda Pin! Hon gjorde ett tappert försök till att knuffa ner han för trappen, som tur är misslyckades hon. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Borde jag anmäla henne? Jag vill ju inte att hon ska hamna i fängelset, men samtidigt ska ju inte Pin behöva sova med ett öga öppet, ständigt. Hur långt är straffet för mordförsök? Sansa skulle inte klara sig en dag i finkan ju :S
Vet verkligen inte vad jag ska göra!
Pin är helt förstörd såklart, ständigt rädd för sitt liv. För att överhuvudtaget kunna fortsätta fungera så har han vänt sig till smärtstillande. Min stackars pojke! Hur ska detta sluta?!? =,(
Jag kom att tänka på en sak när jag va inne och läste på iFokus. Vad är det som lyfts fram som nummer ett i nästan alla rasbeskrivningar för papillon? Jo juste, PAPILLON. Ni vet, fjäril på franska. Det förstår vi väl allihopa att det är det viktigaste att veta om rasen, namnet betyder fjäril! Se på öronen, klart dom ska heta papillon/fjäril. Och så har vi ju nattfjärilen också, phaléne. Oj vad nyttig information....
Inte beskrivs det om hur rasen är, hur den lämpar sig till nästan allt, och hur den är en av de smartaste raserna på vår jord. Nej, papillon betyder fjäril på franska! Mycket viktigt att folk lär sig det, det är ju ändå definitionen av vad en papillon är, eller?
Blir så trött.... Inte läser man om hur boxern eller vavvan fick sina namn i var och varannan rasbeskrivning. Så varför ska det ständigt prioriteras i papillonens?
Beskriv rasen tack! Papillonen är inte en fjäril....
En parantes, (Min farbror som bor i Frankrike visste inte vad nattfjäril va på franska, det fick lilla jag berätta ;))
Det va tydligen ingen lysande idé.... Antingen undrar ni väl inget om Pin-pojken eller så har ni lika dålig inspiration som jag ;) Får ta det någon annan gång istället, kanske jag berättat allt om vovvarna redan.
Här är det höglöp igång så vi gör ingenting om dagarna, ja eller Pin stressar sig och tänker massa orena tankar om syrran dåra. Svårt att aktivera dom då jag måste hålla dom separerade. Om några dagar så har det lugnat sig så då kan vi komma igång igen. Ja eller dom smittar ju fortfarande för kennelhosta så vi måste fortfarande hålla oss borta. Hela tre veckor till! *Suck* Hundlivet är inte det bästa för tillfället.... Vi får ta igen det sen!
Jag går och strosar med tankarna någon annanstans, så dras jag tillbaks till verkligenheten av ett panikslaget skrik. Sansa verkligen skriker och försöker komma iväg, kopplet stoppar henne däremot. "Nämen gud, trampa jag på henne?!?", tänker jag. Då gör hon ännu ett försök till att fly, skrikandes. Bakom oss hör jag hur någon ropar efter sin hund. Jag vänder mig om och ser den tibetanska terriern som så många gånger har rusat fram till Pin, alltid med goda intentioner, men!. Tib-terriern stannar och markerar där Pin nyss markerat, matte kommer små springandes efter och ropar. Jag fortsätter att gå för att komma ifrån hunden för Sansas skull. Hon skriker ännu en gång och flyr så långt kopplet tillåter. Tib-terriern är nu framme och hälsar på Pin. Pin blir ju bara glad över att få busa lite. Men självklart är Sansa extremt intressant så som hon håller på. "hundens namn bort därifrån den lilla blir så rädd", säger den andra matten. Som tur är så lyssnar hunden på henne, jag bara fortsätter gå för att få bort Sansa från situationen.
Fortsätter det så här, att hundar ständigt rusar fram så kommer hon ju aldrig att bli av med sina osäkerheter! Här där jag bor är det mååånga som har hunden lös (inklusive jag själv när dom är friska), men man får bannemig se till att hunden inte rusar fram och skrämmer andra osäkra hundar till vettet! Folk vet dessutom hur Sansa är, ändå händer det med jämna mellanrum att vi blir på sprungna. Hade samma problem med Pin när han va valp och väldigt osäker på andra hundar. Bland annat denna tib-terriern sprang fram och i stort skrämde livet ur han.
Mina hundar är ju som jag skrivit i tidigare inlägg sjuka för tillfället. Jätte tråkigt eftersom vi inte kan träffa alla våra vänner, hundar + människor. Dom ska även vila och inte motioneras. Nu känner jag att min fantasi inte riktigt räcker till så tänkte se om ni har några tips. Ingen motion alltså, men aktiviter för huvudet, som kan göras inne på hyfsat lite utrymme.
Detta är vad vi gjort hitills:
Gömma maten
Gömma leksak
Tränat lite tricks och lydnad
Har ni tips på nån annan aktivitet som kan passa mina sjuklingar? Om ni har några tips och idéer inom de sakerna som nämns ovan så uppskattar jag det också. Allt som kan trötta ut mina dårar under sjukperioden tas tacksamt emot!
För tillfället så vovvarna sjuka, troligen kennelhosta... Det betyder att inte så mycket händer just nu, vila är vad doktorn ordinerat. Vi kommer inte kunna träffa och träna med andra hundar på några veckor, två veckor efter symptomen försvinner. Sååååå tråkigt alltså >_< Som tur är så så är dom vaccinerade så dom är inte jätte drabbade.
Lärdomen av detta inlägg får därför bli: Vaccinera era hundar mot kennelhosta varje år! Det är verkligen jätte drygt när hunden får det. *Suck*
Hejhej!
Jag heter Johanna och bor i ett hus i Luleå tillsammans med min bror, mina två papilloner och min sibiriska katt. Fjärilarna är kullsyskon födda i maj 2011. Vi lever ett hundaktivt liv i Luleå och satsar främst på tävlingslydnad och viltspår.
Jag intresserar mig även väldigt mycket för rasen i allmänhet, med fokus på hälsa och användningsområden.
Allt detta kommer ni kunna läsa om i denna blogg!
